Vilken helg vi haft! Så intensiv, rolig och full av intryck.

Suget att vandra upp på Preikestolen och Kjeragbolten hängde kvar efter att vi inte hann med dem i somras. Så vi bestämde oss för en weekend innan vandringssäsongen tog slut. Vi hade turen med att få med oss Lisa på resan vilket gjorde det hela lite extra roligt.

Vi tog nattåget från Oslo till Stavanger. Väl framme väntade hotellfrukost innan vi begav oss mot Preikestolen. En lättare vandring upp till den kända stenplatån.

Väl uppe kom dimman precis när vi nått toppen. Regnet öste ner och jag surade för att utsikten försvunnit precis framför mina ögon. Men efter ca 1 timmes väntan försvann dimman lika fort som den kom. Och fram kom en utsikt av världsklass

Sen var det bara att åka hem och sova för att orka upp till nästa dag äventyr. Kjeragbolten.

Såhär i efterhand kan jag inte förstå att jag gick ut på den där stenen. Får lite svindel när jag tittar på bilden. Men jag gjorde det!

Nu är vandring i Norge slut för i år och planerna på att fortsätta utforska detta fantastiska land fortsätter.

Härligt å ha med dig på resan Lisa, det gör vi om!

I våras lämnade vi Sahlgrenska med mycket känslor och oro inför framtiden. Det kändes som vår läkare gett upp hoppet för att det skulle lösa sig för oss i och med tre misslyckade behandlingar vi gjort hos dem. De pratade om helt alternativ för att bli en familj än vi var redo för.

Så istället sökte vi oss till en privat klinik för att få ett andra utlåtande och för att få veta hur vi skulle gå vidare. Jag kollade runt lite och valet föll på Nordic IVF Göteborg. Såhär i efterhand kan jag inte riktigt säga varför jag valde den förutom att det kändes rätt.

Vid första samtalet precis innan sommaren fick vi ett underbart bemötande där vår nya läkare tog sig tid att lyssna men också förklara utförligt varför vissa saker hade blivit som det blev och hur vi kunde gå vidare. Visst känns det att man betalar för en service för hittills har allting varit mycket, mycket bättre än den offentliga vården. På kliniken känner jag mig sedd och att det just nu är vår läkartid som räknas. Känslan av "löpande band" som ofta uppstod på Sahlgrenska är helt borta.

Nu hoppas vi bara att denna positiva känsla kan smitta av sig på själva försöket. Lite tur och vind i ryggen hade suttit så himla fint just nu!