Fredagsord




Bemärkelsedag

I helgen fyllde pappa 55 år och vi hade planerat en kväll på stan. Vi startade med att se Familjen Addams på Lorentsbergsteatern och sen gick vi vidare till Vino Pasta Due på Södravägen för middag. 

Väldigt mysig kväll fick vi tillsammans! Föreställningen var lite udda men rolig på sina håll. Familjens farbror spelades av Lasse Kronér och han var kvällens stjärna enligt mig. 


Bäst av allt var ju såklart att hänga med pappa och Annlie. Få blir repris igen snart! 


Fredagsord




Surpuppa


Idag är hon sur. Sur, arg och irriterad. Kanske för att det varit en lång dag, för att hon sa fel saker till en kollega som blev ledsen. För att hon inte tycker om att renovera, för att det är rörigt och tar lång tid att fixa. För att hon har en mamma som är alldeles för lik henne själv som tror hon vet bäst. Som kanske för det mesta har rätt fast det är svårt att erkänna. För att hon egentligen skulle gått och simmat men istället sitter och surar på sin provisoriska-renoverings-soffa. För att han den där som alltid får henne på bättre humör inte är hemma. Kanske är det därför hon är sur idag. 

En bra dag...

Tåg till annan ort med vacker tvinterland utanför.

Läsa bra tidning på arbetstid! 
Välklädd för en dag mestadels utomhus
Fika med mig själv.

Ja, just det. Jag jobbade också och gjorde ett riktigt bra jobb. En bra dag helt enkelt...


Tomt på loppisfynd

Idag har jag varit runt på massa loppisar i Göteborg med mamma och Peter för att hitta gamla härliga möbler till lägenheten. Målet var att hitta en sån här till köket men...
...idag var inte min loppisfynddag...

Har också varit i en mer mordern möbelaffär och ritat upp vårt nya kök. Lite finslip på ritningen och så tror jag att vi är i hamn. Nu ska det bara köpas, fraktas hem, montera ner det gamla och upp med det nya. Men vad fint det kommer bli! 
Men vi tog en liten paus i lägenhetsfixandet och bjöd Lisa, Marie, Frida och Terre på semlor. Fick plocka ihop lite porslin som jag hittade i en av lådorna men första officiella besöket i vår nya lya är gjord! 




Fredagsord




Överleva!

Första veckan efter semestern har enbart bestått av att överleva. Någon frågade mig i måndags vid lunch om jag led av jet-lag men jag kände mig helt ok. På eftermiddagen gick jag in som i en dödstrött-inte-redo-efter-semester-bubbla och har inte kommit ut sedan dess. Det är visst inte acceptabelt att varken sova middag eller förvänta sig beställd mat när hungern sätter in är hemma i Sverige-vardagen...

Men i går fyllde Mikael år och det blev ett trevligt avbrott i bubblan. Vi åt semla till frukost och gick på resturang efter jobbet. Sen var jag tvungen att gå lägga mig kl 20 för kropp och knopp la av efter så mycket festlighet. 
Grattis älskling! ❤️

Så nu väntar vi bara på helg så att man kan få sova och vila från jobb och all den träning som jag självklart tryckt in min första vecka i verkligheten (bra där...) Och då ska jag ur efter-semester bubblan! 

Filippinerna för och nackdelar

Resan är över och kropp och knopp försöker anpassa sig till vardagen på hemmaplan igen (chockartat) 

Dags att se tillbaka och sammanfatta intrycken vi fått från de senaste 3 veckorna...

Filippinerna, fördelar:

•  Trevlig lokalbefolkning som dessutom var väldigt ärliga! 
• Lätt att resa runt (fast tidskrävande) med välorganiserad kollektivtrafik
• Engelsktalande land
• Klart och fint vatten (hav) 

Filippinerna, nackdelar: 

• Inga direktflyg (lång restid) 
• Maten (ingen stark matkultur) 
•. Naturkatastrofer och fattigdom 
• Ganska regnigt 


Vi är över lag väldigt nöjda med vår resa. Filippinerna var ett spännande resemål men bjöd inte riktigt på så mycket genuinitet som jag förväntat mig. Fokus låg på sol, bad och avkoppling och det fick vi med råge. Värmen nådde hela vägen in i själen och det bär jag med mig. Också tacksamhet över mitt fina välorganiserade hemland och att vi har möjlighet att göra dessa resor. Hoppas det blir många fler framöver! 

 


The End

Resan har gått mot sitt slut och vi har lämnat Marie och Terre på Boracay för att bege oss hem...


Tack Filippinerna för den här gången! 

Puka Beach

Dag tog vi en moppetaxi till en annan strand som heter Puka Beach. Det blåste för mycket för att bada men härliga bilder fick vi i allafall. 




Tack finaste för en härlig resa! ❤️

Ut på havet!

Svårt att hitta uppkoppling som håller för att skriva på bloggen här på Boracay. Nu hittade jag ett så ska försöka få iväg några inlägg...

I helgen hyrde vi segelbåt i några timmar för att se oss omkring. När vinden tog tag i seglen kom jag på att jag aldrig seglat förut i mitt liv. Väl ute på öppet hav blev vågorna lite väl höga så då gällde det att hålla fast sig och pulsen var på max. 

Vi gick i land på en liten närliggande ö som hade grottor man kan simma i. Det regnade och blåste dock för mycket när vi var där så vi fick nöja oss med att promenera runt och titta.



Väl tillbaka på Boracay var vi helt slut. Det tär att vara ute på havet : ) 


Boracay med tjejerna

Nu har vi kommit till Boracay sedan några dagar tillbaka och mött upp Marie och Terre. Denna ö är den sista på vår reserutt och liknar inte alls de andra platserna vi varit på. Här finns allt! Allt att köpa, äta och göra. Pulsen på Boracay är lite högre än överallt annars i världen. 
Terre och Marie gömmer sig på vårt rum när vi anlände. Med ett skutt kom de ut från toan och skrämde livet ur mig. (Maries kort) 
Välkomstdrinkar! 

Solnedgången första kvällen.
Mexikanskt igår.


Flotten utanför vårt boende.


Förstår inte hur vi tänkte när vi bokade boende på "Spider House". Marie har gått i terapi innan resan för sin fobi men stället praktiskt taget kryllar av stora spindlar (riktiga) så vi myser inte.

Efter en natt är vi alla väldigt imponerad över hur bra hon hanterar det hela men nu ger vi upp (ingen trivs förutom Terre) så idag flyr vi till annat boende...



Fredagsord




Envishet slutet för paradisön?

Planerna var att höra av oss till en hjälporganisation när vi kom till Malapascua för att kunna hjälpa till efter tyfonen. Filippinerna är ett mycket mer fattigt land än vad jag kunnat föreställa mig och fattigdomen syns tydligt utåt och är inget som skyfflas undan för turister. Detta är bra för jag vill inte åka på semester med skygglappar på även om kan vara jobbigare psykiskt. 

Väl på Malapasua fanns inga hjälporganisationer och stämningen var dämpad. De resorter som var fungerande hade rensat bort på deras egna mark och lämnat resten. Vissa hotell var lämnade och ockuperades nu av lokalbefolkning. Delar av den kända White Beach var som en spökstad.

Vi fick höra att det kom 200 kg ris första veckan som sedan blev för mycket och låg möglade. Sen kom ingenting. De kom 30 läkare till en ö som förut inte hade någon. De delade ut mediciner och gav sprutor och åkte hem efter två veckor. Ingen uppföljning och åter igen är Malapascua tomt på sjukvård. Filippinerna själva lappar igen sina tak med pressening de fått från Röda korset istället för att bygga upp huset igen och resorternas alla utlänningar kan inte komma överens. Alla undrar dock vart tog pengarna vägen? Var är västvärldens alla donationer? 

Vi såg hur det hölls möten med livliga diskussioner men vad vi förstod så händer ingenting. Ägaren för Tepanee svartnade för ögen när vi pratade om läget på ön. "Jag hoppas grönskan växer tillbaka så jag slipper se dem" sa han om de andra resorten. Han trodde allas envishet kommer bli slutet för paradisön Malapascua. 



Inne i byn såg det tusen gånger värre ut men på grund av respekt för lokalinvånarna fotograferade jag inte. 


Malapascua

Kommer just från en vecka på lilla Malapascua. Lämnade ön med blandade känslor för vad jag egentligen fick för uppfattning. En tilltufsad ö som lite har gett upp hoppet. Vi höll oss mest i vår lilla italienska hörna (Tepanee Resort) där vi solade, badade och åt för mycket italiensk mat. Det blev inte som jag trodde men inte så illa heller. Då internet inte kommit tillbaka sedan tyfonen hann man riktigt varva ner. Har använt uttryck som "vilken dag är det idag?" och "vad tror du klockan kan vara?". Har regnat ganska mycket (även om det inte syns på bilderna) men även det får en att bara andas ut. Då är det inte mycket mer att göra än läsa lite mer bok, beställa in en mangoshake och slumra till för en stund. Lite bilder från veckan som varit...



Träffade ett par från Malmö som heter Emma och Björn. Tillsammans åt vi middag i varandras sällskap varje kväll. Väldigt trevliga människor med sjukt mycket gemensamt med oss. Tänk att träffa två Crossfit-tokiga på en liten ö i Filippinerna! 

Mer bilder på hur ön egentligen såg ut kommer i senare inlägg...