Så var denna helg slut och åter igen sitter jag på tåget mot Stockholm. Det är underbart att få komma hem till Göteborg med allt vad det innebär. Kom på mig själv att bli riktigt sentimental när jag tog bilen hem till lägenheten i går för att hämta saker. Jag svischade förbi platser som för mig är alla de minnen och känslor som förknippas med hemma Det slog mig att jag bor inte här längre. Precis som att det har tagit mig 7 månader att förstå det. Men där är min busshållplats som jag åkt från i 8 år, mitt hus och min lägenhet. Jag kände igen grannen och visste precis hur man skulle knycka till nyckeln för att få upp dörren. Jo, det är ju hemma. Men ändå inte. Fast denna gången kändes det okej. Det här är jag och en del av mig kommer ju alltid vara i Göteborg. Men jag har det bra i Stockholm och allt finns ju kvar den dagen jag väljer att återvända. Som en liten resa hemifrån. Jag tog bilen hem igen full med mina saker och med ett leende på läpparna.