Dag 03 – Mina föräldrar

Mina föräldrar är mitt allt. Så skulle jag vilja summera den rubriken. Jag har alltid haft en god relation till min mamma och pappa från det att jag var liten och upp genom tonåren fram tills idag. Självklart har vår relation förändrats men jag har haft dem som min stora trygghet i livet och jag vet att de finns där för mig genom allt som händer. När jag var i 20 års åldern så valde mina föräldrar att gå isär och det var en stor sorg för mig just då. Det kändes som att den där tryggheten och min grund att stå på fick sig en liten jordbävning. Det tog mig faktiskt ganska lång tid att ta deras beslut till mig och se det som något positivt. Jag kan än i dag sakna att inte ha mina föräldrar på en och samma plats men jag ser att de båda två är lyckliga på varsitt håll och det gör mig mycket glad.

Jag är lik båda mina föräldrar både till utseende och sätt och jag kan själv se att de har påverkat mig till att bli den person som jag är idag. Jag har min mammas mun och ögon men har ärvt pappas kroppsform och hårfärg. Min mamma är som jag väldigt pratsam, öppen och rak person. Samtidigt är jag ganska eftertänksam och har en stark känsla för rättvisa och det tror jag kommer ifrån pappa. Det är svårt att formulera i ord hur de speglar mig jag bara känner det väldigt starkt och det är för mig en självklarhet.

Sen har jag ju följt min mamma i spåren rent yrkesmässigt. Av någon anledning så har jag och min mamma ett väldigt naturligt förhållande till människor som har speciella behov. När vi pratar jobb (vilket är ofta) så har vi samma tankesätt och värderingar. Om det är så att min mamma har skänkt mig detta eller om det bara är en slump vet jag inte.

Pappa har en sida som jag beundrar och som jag försöker anamma. Han är inte alltid så pratsam i stora grupper men när han väl säger något så lyssnar alla för då vet dom att det är viktigt och värt att lägga på minnet. Han är en utmärkt ledare och bra på att organisera. Dessutom väldigt händig men där tror jag att min bror fick hela arvet...

Min största förhoppning är att jag ska kunna ge mina barn lika mycket som mina föräldrar har givit mig. Jag har världens bästa barndom i bagaget och tycker själv att jag blev en helt okej person till slut... =)

Tack fina mamma och pappa för att ni finns!

Innan jag fanns.


Kommentarer
Carro Lager säger:

Jag kommer nog kommentera efter varje inlägg om du ska fortsätta skirva såhär bra å fint..

Det var verkligen en fin beskrivning till dina föräldrar! Mycke kärlek :)

2011-03-11 | 22:17:04
Cicci säger:

Tack Carro! =)

2011-03-12 | 14:38:51
Anonym säger:

2011-03-12 | 16:05:48
Mamma säger:

Tack så mycket Höna Pöna. Jag älskar dig, du är världens bästa dotter.

Puss från mamma

2011-03-12 | 16:08:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback