Kafe Paradiset

I söndags var det bara att sätta klockan efter en natt på stan med Marie för att åka ut till Vallda och besöka mina fina före detta arbetskamrater Birgitta och Linda (med familj). Birgitta jobbar alltså på Kannebäcksskolan men en av hennes drömmar är att ha ett eget litet kafe. Så därför tillbringar hon några veckor på sommaren ute i Paradiset (som området heter) där hon uppfyller sin dröm och driver ett underbart litet sommarkafe.

Birgitta är en väldigt speciell person för mig. När jag jobbade på fritisdhemmet Delfinen på Kannebäck så var hon ansvarig för avdelningen och jag fullkomligt älskade hennes arbetssätt. Hon lärde mig så otroligt mycket och är nog den person inom skolvärlden som gjort störts intryck på mig. När jag sedan flyttade till Manillaskolan har jag gjort mitt bästa för att föra med mig denna kunskap dit.

Att träffa henne är alltid lika roligt! Hon är lagon virrig som alltid men utstrålar ett sådant lugn och positiv energi. På något sätt får hon mig alltid att känna att jag kan göra precis vad jag vill här i livet. Förstår aldrig riktigt hur hon får till det där varje gång... =)









Jag fikade två gånger för det var så attans gott!


Kommentarer
Birgitta Mehringer säger:

Hej där älskade Cecilia!

Det var länge sedan jag kände mig såå ödmjuk, glad, blyg och stolt som när jag läste din blogg!

Tack, tack, tack att du vågar/vill/kan uttrycka dig så fint om mig, det är en ära och en glädje för mig att ha dig som vän!

Och respekten är helt och hållet ömsesidig - kram från en rörd Birgitta

p.s en ren tillfällighet att jag läste din blogg, brukar inte göra det,d.s

2011-07-29 | 16:25:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback