Idag på jobbet så sa Maria till mig att nu ska jag hjälpa dig att få den där lägenheten som du vill ha, jag har ett säkert tips. Oj, oj tänkte jag, hon sitter säkert inne med kontakter som hon inte avslöjat förut. Men nja, det var inte riktigt så. Hon sa att jag skulle gå hem och släcka alla lampor, tända ett ljus och affirmera mig till lägenheten. Allstå att jag i mina inre tankar skulle se mig själv som den personen som har fått lägenheten. Att den nu är min och att jag just i denna stund håller på att flytta in och inreder för fullt. Se framför mig att min hörnsoffa med divan står där bort vid fönstret och mitt köksbord under loftsängen. Så det är vad jag har gjort nu i 10 min. Det var otroligt behagligt men i bland lite utmanande att inte tänka OM eller NÄR jag får lägenheten utan att jag faktiskt redan HAR fått den...

Eftersom den är min nu då så får jag inte glömma tacka Maria i morgon för tipset! =)

Idag har det varit fullt upp från börjat till slut på jobbet. Känns som jag har tusen saker som jagar mig och samtidigt ska man vara mitt uppe i verksamheten med allt vad det innebär. Så jag tappar minnet gång på gång och går runt med en smygande känsla av "vad var det jag nu skulle komma ihåg..." Det resulterade i att jag hittade den här i min ficka idag när jag klev innanför dörren:

Jaha, så har man blivit med hörapparat (och någon annan har ju helt klart blivit av med sin...)

 

Vilken dag!