Känslomässig berg och dalbana

Denna veckan har varit upp, upp, upp och platt fall ner igen för att sedan plötsligt vända innan man hunnit reflektera över vad som hänt.

Idag grät jag på jobbet för första gången. Blir lätt för känslomässigt involverad i saker jag gör och när människor jag skapat en relation till far illa har jag så svårt att inte visa mina känslor. Att jag dessutom har en tendens att bli tårögd när det går bra gör att jag måste kämpa med min blödighet : )

Att komma med dåliga besked och vara den som talar om att det är platt fall är tufft. I morse kände jag bara för att dra täcket över huvudet och hoppas att ingen kommer märka om jag ligger kvar. Då är det tur att det löser sig ändå till slut och att jag har Göta att gå till och få ut lite känslor när arbetsdagen är slut.

Så glad onsdag på er där ute!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback