Så var vi här igen. Det är måndag och vardagen kommer lite som en oväntad örfil. Att åka bort en helg är härligt men när man kommer hem är man liksom tre steg efter. Går med komihåg-lappar i fickor, väskor och mobil för att försöka få saker gjort som jagar mig. Vill vara ledig en vecka för att få komma ikapp i livet. Tur man har Mikael som tar sig tid att både handla, städa och heja på lagom mycket så att man kommer iväg till träningen. Men kan vi inte bara stanna upp ett tag? Ser att hösten knackar på dörren och vill ta vara på den här tiden innan allt det mörka kommer. Men jag hinner liksom inte...