Så mycket tankar som far i huvudet, så mycket som händer. Idag har jag berättat på min arbetsplats om ett beslut som jag och Mikael tog för ett tag sedan. Ett beslut om att vårt äventyr här i Stockholm snart är över och att vi ska flytta hem igen. Har gått och sugit på den karamellen ganska länge men i och med att Mikael inte studerar längre (vilket var hela poängen med Stockholm) och att jag känner mig lite färdig med Manilla så kom tankarna om man skulle starta upp något nytt här eller om det kanske var dags att återvända...

Det är med stor sorg i hjärtat som jag kommer att lämna denna underbara stad. Men det är med lika delar glädje som jag kommer hem igen. Hem till min mamma, min pappa och mina vänner. Hem till en trygghet som jag valde bort men som jag sedan kom att värdesätta mer än någonting annat.

Stockholm har gjort att vi har växt som människor, att vi kommit varann närmre och vi har fått en känsla för vad som är viktigt i livet. Om jag skulle få välja så skulle jag ta hela staden med mig hem så jag kunde få båda delar men det går inte. Framöver vill även jag landa på något sätt i form av en bostad som är min, där jag trivs och kanske en tillökning så vi två blir en liten familj. Och hur mycket jag än trivs här så kan Stockholm inte erbjuda mig det. Hem är där familj och vänner är...

Så nu hoppas vi att denna våren och sommaren går låååångsamt och att vi får möjlighet att njuta av allt innan vi lämnar det för denna gången. Nu är bollen i rullning och helt plötsligt blev allt så verkligt...